En höst för hip hop

Kanske är det bara att jag inte har någon bil att spela skivorna i, men gör inte internetläckorna att alla dessa fantastiska albumsläpp bara når något slags antiklimax? Nånting är det.

Clipse nya album Hell Hath No Fury är precis den klassiker som jag hoppats på efter att ha följt deras karriär under de senaste åren. Men jag skulle velat ha lite mer av en begivenhet kring det hela. Inte att det bara är något man laddar i ena Firefox-fliken medan det i förgrunden streamas något annat från zshare.

Jag orkar inte skriva en hel text om det, men The Games nya album The Doctors Advocate är antingen ett tema-album med Dr Dre som tema eller helt enkelt spök-mixat av doktorn själv. Snoop sa också i en intervju nånstans att det var just i själva mixningen och executive-producerandet som Dres geni låg. Han kunde ta ett ordinärt beat med en bra idé och göra det till något extra-ordinärt. Och det är ju precis vad som verkar hända på The Doctors Advocate, precis som det hände på The Games förra skiva. Precis som det inte händer för Scott Storch i hans fortsatta tuggummi-karriär (efter att ha lämnat Dres skugga som låtskrivare och melodimakare till bl a Still D.R.E.)

Inget album från Nas ännu, men Black Republicans med Jay Z är en straight up klassiker. Och så bra som Nas är i Hiphop is dead och i Diddys Everything i Love - de två verser han spökskrev åt Puffy är tillochmed bättre än den han levererar själv - så bra har ingen varit sedan Biggie.

Eminem kör något spel på The Re-Up, han låter mer osäker nu än tidigare och efter det plötsliga uppvaknandet i verserna på Bizzares albumspår "Hip hop" är han nu tillbaka i det själlösa från "Encore". Eller ja, det är värre än på Encore.

Jay Z:s delivery i Kingdom Come... han måste ha ringt in det från stranden, som någon kommenterade någonstans. Han väser lite lätt, har ingen större auktoritet och det är ärligt talat nära en kalkon-insats. Annars är väl rimmen rätt bra. Om man läser dem, i text. Synd att han ska vakna först veckorna efter albummixningen med den där hyfsade dissen mot Jim Jones och med inhoppet på Black Republicans.

Jim Jones har karisma. Och några bra beats. Och en skön personlighet. Men det är verkligen allt han har.

AZ:s The Format är lite vad Kingdom Come borde ha varit. Mest för att AZ och Jay båda är veteraner kanske. Titellåten, producerad av DJ Premier, är iallafall en av årets bästa och en låt jag kommer fortsätta spela i många år. Den är lite för adhd för att spela i många sammanhang och för många personer, men för mig funkar den perfekt. Lite som när jag snöade in på The Streets Blinded By The Lights.

Och jag vill väl inte direkt hävda att Lil Wayne är gay - who knows, who cares - men det finns däremot något jobbigt barnsligt, irriterande och poserande hos honom, i hans delivery, som gör att jag inte riktigt tar till mig hans grejer. Sorry.


Bäst hösten 2006:

1. Clipse
   
2. Nas
3. The Game
4. AZ
   
5. Timbaland
   

Bäst, inte hiphop, hösten 2006

1. Regina Spektor